Start Portfolio Content Kontakt Tjänster Om BaRJ

Biografi

Robert Johansson föddes 1977 i Söderhamn Hälsingland men spenderade hela sin uppväxt i Örebro. Nyfikenheten och jakten på sanningen gav honom inte fullt så tokiga betyg i de naturvetenskapliga ämnena. Ändå var det den hemliga lusten att skildra och berätta som kom att fälla avgörande senare i livet.
   I likhet med vetenskapsmannens iver att förstå sitt forskningsresultat bestämde sig Robert för att knäcka den bildjournalistiska koden. Efter sin anställning på Magasin Kondor i Örebro, som ledde till en utmejslad portfolio, antogs han 1999 till Nordens Fotoskola Biskops-Arnö.

"När jag berättade om nyheten för mina vänner, och jag tänker då främst på dem som redan verkade som fotograf, minns jag att deras första reaktion var som att: Vad var det du sa? Ingen hade kunnat gissa att jag närde drömmar om att dokumentera livet i ett aldrig så Anders Petersenskt ljus. Än mindre att jag hade kraften. Men, det är lite så jag jobbar, jag gillar att chockera."

Den som någon gång har fikat med Robert vet att han är en analytiker i allra högsta grad och en person med stor lust att upptäcka och berätta om allsköns ting i vår samtid. En visionär med fötterna på jorden.

Biskops-Arnö-tiden blev en prövning för honom. Det, att vara sann mot sig själv, att vara sann mot motivet, att vara sann mot samtiden gäckade honom stort.

"Det stora uppdraget för mig blev att hitta en berättarstil som inte var alltför introvert, för det handlar trots allt om kommunikation, inte heller alltför estetisk, för estetiken dödar närvaron. Under studietiden både beundrade och begrundade jag Jens Assurs estetiska iver och effektsökeri, liksom Anders Petersens totala närvaro och täta stämningar.
   Bildjournalistiken hade vid den tiden en tendens att allt för lätt falla in i introverta svartvita betraktelser med allt för snäva kompositionella ramar. Det förhållningssättet passade inte riktigt in på mig. Jag ville att bilden skulle fånga nuet, naket och avklätt, där kompositionen inte var ändamålet utan ett verktyg. Kompositionen skall alltid närvara, men inte märkas. Precis som fotografen själv. Mitt mål blev därför att hitta ett tonläge någonstans mellan bildjournalistikens två ytterligheter, mellan Assur och Petersen och sedan låta texten både kontrastera och bekräfta det visuella."

Robert Johansson började frilansa direkt efter examen från Nordens Fotoskala. 2002 registrerade han Bilder af Robert Johansson hos PRV och var flitigt anlitad av Nerikes Allehanda, som också blev den tidning som kom att fostra honom inom svensk press och media.

"Det var en extremt kul period i mitt liv, plötsligt var jag egen företagare och tidningsmakare. Att det just blev Bilder af och inte Fotograf var en konsekvens av att jag aldrig riktigt gillat titlar och en bild är något som en person aldrig kan vara. När jag var liten skev jag alltid 'av Robert' på mina teckningar. Och att det blev af och inte av, … af är för mig en svunnen tid då klassiska ideal hägrade och arkitekturen var lite mer humanistisk. Kanske symboliserar gammalsvenskans af i firmanamnet just detta: en dold längtan till…något svunnet"

Utan egentlig yrkestitel, och utan förutfattade meningar om vare sig det ena eller det andra hamnande Johanssons kreativitet under 00-talet i många vitt skilda sammanhang: han hjälpte politiker med pressbilder, näringsidkare med annonser, han började designa webbsidor och ställde upp när magasin och tidningar ringde efter reportagebilder. Så småningom även marknadskommunikation. All denna variation ledde till att Bilder reviderades till Bureau.

"Jag har alltid haft en passion för design, färg och form, och efter några års frilansande kända jag att det var dags att ta steget in i contemporary art-facket, fast som en isolerad ö fri från påverkan av samtida strömningar, eller för den delen störningar. Kärnan i all design, i all text, är kommunikation. För mig är funktionen oerhört viktig.
   Redan på gymnasiet kunde jag inte riktigt dölja denna lidelse, utan när vi var klara med uppgiften, det handlade om att låta designa en resebroschyr i en ADB-kurs, fortsatte jag vidare på rasten för att verkligen få till typografin. Vår lärare Irma såg min iver och stegar fram och undrar om det inte är det här jag ska syssla med. Tänka sig. Det här var på gymnasiet och jag läste ekonomi och skulle bli affärsjurist."

I dag är Robert Johansson verksam i Uppsala och bistår näringsidkare runt om i landet med sammansatt kommunikation B2C. Men inte enbart. För som alltid, han har hela tiden nya idéer på gång.

Vad tänker du om framtiden?
   "Livet är en resa. Lyssna inåt, lyssna utåt. Det är absolut nödvändigt att lyssna, för att hamna rätt innan locket slår igen. Jag tänker på Irma på små tecken i vardagen också på mina toner inombords och på vad som spelas upp när jag sätter mig vid pianot, hur det påminner om något, kanske är det lugnet och enkelheten från Trönödal som avspeglar sig, kanske är det något som jag måste förvalta… jag glömmer aldrig den gången när jag klev in på den lugubra loppisen i Kalk Bay i Sydafrika och får höra Folkvisor. Det var minst sagt surrealistiskt. Jag frågade föreståndaren, en välrakad man med långt ljust hår i 40-årsåldern, hur det kommer sig att han spelar just detta. Han svarade att han vet ingen som spelar så enkelt som Jan Johansson gör » So simple, yet so momentous. Jag hade egentligen upptäckt Jan bara något år innan, i samband med att jag träffade min blivande hustru som spelade hans musik till våra kvällssena middagar. Då visst jag inte att det var faster Berits mans farbrors son jag lyssnade till.


 
Sagt om Robert


»Han är väldigt diskret och avslappnad, man tror nästan inte att han arbetar, men resultatet visar annorlunda.
Uppsala Stadsteater


»Han har god samarbetsförmåga och är kommunikativ. Har lätt för att prata med folk.

Erik Hedlund Högskolan Dalarna